Good China day, bad China day
Senaste dygnet har varit lite otursförföljt. Igår kväll gick jag med gott mod ner till vårt gym. Det skulle tränas. Efter tio minuters uppvärmning skulle jag hoppa av maskinen och lyckades på något sätt fastna med foten i gångmaskinen. Stortånageln knäcktes, kineserna glodde och jag lommade hem. Jag får göra ett nytt försök senare, kampen mot babyhullet ska inte ges upp.
Imorse knatade jag iväg med båda sönerna för att handla frukt. Axel har haft lite feber så han har varit hemma från dagis i några dagar. Jag insåg att vagndäcken behövde pumpas och eftersom vårt kvarter domineras av cykelhandlare och motorcykelreparatörer tänkte jag att det lätt kunde fixas. Det gjorde det 1 yuan och lite teckenspråk senare var alla tre däcken sprängfyllda med luft. Lite för sprängfyllda. Fem meter senare smällde det. Första däcket exploderade. De kineser som inte trodde att jag var en västerländsterrorist sprang nyfiket fram till det mycket haltande ekipaget. Cykelhandlaren såg orolig ut, inte bara däcket var sönder utan delar av hjulet var spridda över kvarteret. Axel fick hoppa ur och vi släpade oss hem. Väl hemma på gården tog grindvakterna skydd när det andra däcket exploderade. Förut var vi bara familjen med två barn, nu är vi den smällande familjen med två barn.
Resten av dagen har gått åt till att försöka få någon leverantör att skicka ner nya hjul till oss. Extra slangar har vi med, men vem trodde att hjulen skulle sprängas. Det ironiska är att vagnarna tillverkas någonstans här i närheten, men det kommer nog sluta med att vi får beställa dem dyrt från London och att våra vagndelar får en tur och retur resa London-Kina innan de hamnar hos oss. Fram tills dess är det paraplyvagn och Nils i bärsele på magen. Det är härligt att bära sitt barn, men ganska tungt om man har en tremånaders som väger runt 8 kg och det är 30 grader varmt ute.
Vår amerikanska granne som bott här i tre år beskrev idag en "good China day" och en "bad China day". Om det inte varit för att Regina anlände till Shanghai i dag hade den här dagen varit en solklar "bad China day". Regina ska hjälpa oss med barnen och Axel är redan överförtjust. Dessutom har hon lovat att pimpa min blogg. Så nästa gång du läser kanske du får en helt ny visuell upplevelse.
Axel ritar välkomsthälsning till Regina
Imorse knatade jag iväg med båda sönerna för att handla frukt. Axel har haft lite feber så han har varit hemma från dagis i några dagar. Jag insåg att vagndäcken behövde pumpas och eftersom vårt kvarter domineras av cykelhandlare och motorcykelreparatörer tänkte jag att det lätt kunde fixas. Det gjorde det 1 yuan och lite teckenspråk senare var alla tre däcken sprängfyllda med luft. Lite för sprängfyllda. Fem meter senare smällde det. Första däcket exploderade. De kineser som inte trodde att jag var en västerländsterrorist sprang nyfiket fram till det mycket haltande ekipaget. Cykelhandlaren såg orolig ut, inte bara däcket var sönder utan delar av hjulet var spridda över kvarteret. Axel fick hoppa ur och vi släpade oss hem. Väl hemma på gården tog grindvakterna skydd när det andra däcket exploderade. Förut var vi bara familjen med två barn, nu är vi den smällande familjen med två barn.
Resten av dagen har gått åt till att försöka få någon leverantör att skicka ner nya hjul till oss. Extra slangar har vi med, men vem trodde att hjulen skulle sprängas. Det ironiska är att vagnarna tillverkas någonstans här i närheten, men det kommer nog sluta med att vi får beställa dem dyrt från London och att våra vagndelar får en tur och retur resa London-Kina innan de hamnar hos oss. Fram tills dess är det paraplyvagn och Nils i bärsele på magen. Det är härligt att bära sitt barn, men ganska tungt om man har en tremånaders som väger runt 8 kg och det är 30 grader varmt ute.
Vår amerikanska granne som bott här i tre år beskrev idag en "good China day" och en "bad China day". Om det inte varit för att Regina anlände till Shanghai i dag hade den här dagen varit en solklar "bad China day". Regina ska hjälpa oss med barnen och Axel är redan överförtjust. Dessutom har hon lovat att pimpa min blogg. Så nästa gång du läser kanske du får en helt ny visuell upplevelse.
Axel ritar välkomsthälsning till Regina
Kommentarer
Postat av: Peter E
Du är en mästare på att skriva intressant. Kan nog bli en bok när året i Shanghai är slut.
Peter
Postat av: Henrietta
hej på er! Verklien jätteroligt att läsa bloggen, många skratt blir det hemma i Sverige! Reina verkar bli väl mottagen av Axel :)
Kram
Henrietta
Trackback
