hannaishanghai

I dag var det dags att rösta. Valrörelsen är märkbart frånvarande i våra liv. Valrörelser är väl i och för sig ständigt frånvarande i Kina. Det är dock skrämmande sällan jag tänker på att vi just nu lever i en kommunistisk diktatur. Just kommunismen känns väldigt långt borta här bland skyskrapor och Guccibutiker. Det får en inte direkt att tänka på Lars Ohly. Det känns lite avigt att lämna jobbet och Sverige när det verkligen hettar till. Jag vill också kampanja, skriva artiklar och komma på smarta idéer.

Efter att ha glatt oss åt dagens opinionsmätningar begav vi oss till konsulatet för att rösta. Jag blir alltid lite spänd när det är dags. Det är högtidligt att rösta. En snabb analys av diskussionerna i vallokalen är att det kommer ett starkt borgerligt stöd från Shanghai. Axel lekte lite med valsedlarna och sa (helt självmant) att miljöpartiets sedel var farlig. Han fick medhåll av de som hörde och helt fel har han ju inte. Miljöpartiet har förvånande få och inneffektiva förslag för att komma tillrätta med det jag oroas mest över, klimatutmaningen.

Rösta är stort, men att vända sig för första gången i sitt liv är större. Och ikväll hände det! Helt plötsligt vände sig Nils från rygg till mage. Snyggt och graciöst trots alla valkar och veck. Jag är stolt, Nils är nöjd.

Imorgon ska vi besöka "Folkets torg" och eftermiddagshänga med våra brittiska grannar.