hannaishanghai

Idag bjöd dagis alla föräldrar på Halloweenkalas med lekar och kakor. Bilderna talar för sig själv. Axel var såklart sötast bland alla söta och bestämde själv att han skulle vara lion.

Nu sprider sig lugnet här hemma. Pojkarna sover och jag tror faktiskt att Andreas också somnade när han läste för Axel. Det är väldigt tyst. Andreas har varit på resa halva veckan i en av Kinas fattigaste provinser. Upplevelsen var inte odelat positiv och det är skönt att ha hela familjen samlad igen ( Det enda positiva för mig var att jag fick se Mad men ostört på kvällarna). Vi har tillbringat kvällen i badrummet, med mycket plask och stoj. Nils gillar att bada lika mycket som sina storebror och står ut med mycket stänk, men när Axel tyckte att Nils kunde doppa huvudet, vilket han själv ogärna gör, var det dags att gå upp.

Jag förbereder mig inför ett förtroendeuppdrag. Regina vill att jag klipper hennes hår. Hon litar tydligen mer på mig än jag själv gör, men det ska bli kul. Tyvärr vill hon inte ha något arty-farty så jag får besinna mig till att klippa topparna. Tror hon ja...

Axel och jag spenderade eftermiddagen på Shanghais naturhistoriska museum. Axel är inne i en dinosaurieperiod så jag tänkte att det var det perfekta utflyktsmålet. Det var som att kliva in i en svunnen tid. Både jag och Axel tyckte att det var lite läskigt. Mörkt, upplysta skelett, allt möjligt i formalin, dammiga uppstoppade djur och ännu dammigare vakter/guider som hasade runt. Axel släppte inte min hand förutom i shoppen när  han var tvungen att peka på vilken burk med plastdinosaurier han ville ha. Det kan nog bli ett besök igen, Axel vill gärna visa allt för pappa.



Stor dinosaurie, liten pojke


Våra nya dinosaurier på middagsbordet Ett museum av den gamla skolan helt enkelt

Idag har hösten kommit till Shanghai. Svansen på det oväder som drabbat södra Kina piskade till oss med riktig storm hela dagen. Jag insåg att det kan bli kallt även här och att garderoberna behöver uppdateras. Jag har gått i samma ballerinaskor sen vi kom ner och nu behövs det varmare don. Efter en kväll på stan förstår jag dock att det är lika bra att börja leta efter en bra skomakare. Storlek 39 verkar inte finnas att få tag på. Min ungdomsångest över att ha för stora fötter smyger på mig igen. Folk är så små i det här landet, vilket i och för sig betyder att jag för första gången i mitt liv köpt jeans utan att behöva lägga upp dem. Vår granne som har samma problem går till en skomakare i kvarteret och måttbeställer sina skor. 250 kronor för ett par ballerina tar han så det är ju en modest lyx att unna sig när alternativet är barfota. Jag måste bara träna in mitt kinesiska skovokabulär innan jag går dit.

Imorgon har vi varit i Shanghai i två månader. Jag kan helt klart säga att den senaste månaden var bättre än den första. Bra Kinadagar är nu i majoritet och de dåliga gör bara små gästspel då och då. Nu är det lördagkväll och jag äter Dajm och undrar hur länge det ska regna. Idag fick vi erfara hur svårt det kan vara att hitta en taxi i ett regnigt Shanghai. En halvtimme vinkade vi och sedan tog vi en blöt promenad till tunnelbanan istället. Inte ens de lediga bilarna stannade för att plocka upp barnfamilj med kladdiga stövlar och regnkläder.

Imorgon firar också Nils sin femmånadersdag. 40 procent kines har han hunnit bli. Han har blivit så stor de senaste veckorna och kan nu med olika metoder flytta sig en dryg meter i olika riktningar. Han rullar, skjuter på med fötterna och stånkar och kämpar. Jag vet inte om jag är redo för att ha två barn som rör sig och får nog ta en tur till Ikeas avdelning för att barnsäkra hem snart.

Nils fastnar med huvudet, kommer loss, hittar en spännande TV-möbel, funderar på hur han ska ta sig dit, kör rulltekniken, hittar sin fot som han bara måste kolla på, trasslar in benet under möbeln, tar sig loss och når sitt mål som han smakar av innan han beger sig vidare.

idag har Axel och jag varit på skolutflykt. Vi var båda lika förväntansfulla. Axel över att han skulle åka buss och jag för att jag skulle få träffa de andra föräldrarna. Målet var Shanghais "Museum of science and technology" och det var helt klart det mest barnvänliga museum jag besökt någonsin. Glada färger, massor av knappar att trycka på, grottor att krypa in i, vattensprutor och som bonus en avdelning med djur från olika världsdelar.

Axels klasskompisar var fantastiskt söta och föräldrarna kul. En lyckad dag helt enkelt. Det måste snart bli ett nytt besök. En iaktagelse från dagen var att kinesiska barn har med sig godis och kakor i matsäcken, amerikanska kex och svenska morötter. Så skönt att vara präktigast.

Förväntansfulla i taxin på väg till dagis (axel är fotograf)



Axel, Julien och Jocelyn upptäcker



Klasskompisarna och teacher Ruth

Världsutställningen bidrog även till min samling av roliga kinesiska skyltar. De tillämpar verkligen direktöversättning och Kinas skylttillverkare verkar köra med google translate för hela slanten. Försiktigt malda hinder, jag tycker att det är väldigt kul. Uppfostringsskyltarna kan nog vara motiverade i detta land med spottandes och trängandes människor.

Just nu kämpar myndigheterna för att nå sjuttiomiljoner besökare på expon. Idag bidrog vi med tre. Andreas, Nils och jag har tillbringat eftermiddagen och kvällen på expon. Med tanke på hur mycket folk det var där är det nog inga problem att spräcka 70 miljoners gränsen de sista 10 dagarna av världsutställningen. Världsutställning är en märklig företeelse, som en gigantisk Älvsjömässa med lite mer spektakulära utställningar. Det som är häftigt att se är hur ett område lika stort som söder fylls med paviljonger och människor. Kineserna har också byggt en tunnelbanelinje som bara går till världsutställningen och skapat upphöjda gångvägar och massa annan väldigt imponerande infrastruktur.

Den kinesiska paviljongen ligger i mitten av området och är så stor att jag inte vet vad jag ska jämföra den med. De kan sitt maktspråk. Vi beökte bara de nordiska paviljongerna eftersom vi inte behövde stå i de flera timmar långa köerna för att komma in där. De var fina, men de arabiska och asiatiska länderna är mycket bättre på att jobba med svulstighet, glitter, ljus och roliga former. Nordiskt avskalat är ju fint, men blingbling är roligare. Men idag fick alla kineser som besökte de nordiska paviljongen en extra bonus. En livslevande svensk familj, med bebis. Undrar hur många fotoalbum vi finns med i. Funderar på att skicka en faktura till regeringen.

Mot slutet toppade vi besöket med Nordkoreas paviljong. "Peoples paradise" som den så fint kallas.Väldigt få besökare, inga bilder på Kim, men många filmer på parader och raka led. Vägg i vägg fanns Iran, men till den diktaturen var kön alldeles för lång för att vi skulle orka med.

Andreas, Nils och Kinas paviljong



Danskarna har flyttat med sin lilla havsefru




Nordkorea - folkets paradis


Skymmning på expon

Nu har vardagen återvänt till Shanghai. Peter och Kikka har åkt hem och nu är det dagis, jobb och kinesiska läxan som gäller igen. Andreas har hunnit med en tur till Bejing i veckan och rapporterade att Shanghai överlägset vinner trevlighetstävlingen. Tur att vi hamnade här. I helgen lämnade vi för första gången Shanghai sen vi kom ner hit för snart två månader sen. Hela gänget åkte till Suzhou, 10 mil utanför Shanghai, med snabbtåget tog det 20 minuter. Det visade sig ganska snart att våra förväntningar om att besöka en lite lugnare småstad inte skulle uppfyllas. Suzhou är förvisso en liten kinesisk stad, men det bor en miljon människor där och de senaste 15 åren har den ursprungliga staden omgivits av modern och ganska opersonliga områden. På helgerna fylls stadens vackra trädgårdar också av fler turister än vi. Men med egen minibuss och guide fick vi ändå uppleva några av Suzhous pärlor. Stan är också känt för sitt siden och på sidenmuséet fick vi hålla i silkesmaskarna och lära oss hur pupporna spinns och vävs till vackra tyger. Vårt hotell låg vid en sjö med en stor park så Axel fick springa runt en hel massa. Parken, maskarna och att man fick glass till efterrätt varje dag gjorde utflykten mycket lyckad för Axel. Nedan finns några bilder men på reginaikina.blogg.se finns många fler.

På båttur på stadens kanaler






Tiger hill, en av de trädgårdar vi besökte


Sjön vid hotellet

Idag har Peter och Kikka kommit till Shanghai. De överaskad Andreas med sång när han rakade sig och dagen har fortsatt med idel glada händelser. Axel och farmor dansade i Fuxing parken, farfar fick åka med i favorit karusellen, champagne innan middagen och nu innan läggdags fick jag skypa med min farmor och farfar. Farfar har, efter att ha hittat på en uppsjö av ursäkter, köpt ett headset till datorn och finns nu, 90 år fyllda på skype! Det är fantastiskt att få höra deras röster ända här borta i Shanghai och jag är djupt imponerad och oerhört tacksam för att farfar fortsätter att hänga med i den tekniska utvecklingen. Han är en förebild helt enkelt.

I helgen har Maria besökt oss. Hon ordnar med en stor happening i svenska paviljongen på världsutställningen kommande veckan. Kronprinsessparet och äldreministern gästar Shanghai och det orsakar myket ståhej. Jag följde med Maria på lite förhandsvisning av svenska paviljongen imorse och fick möjlighet att besöka vip-delen. Extremt svenskt och väldigt fint. Kunde heller inte låta bli att lägga mig i diskussionen om var Daniel och Victoria ska sitta för att inte få fotografernas rumpor i ansiktet. Osäker på hur högt min åsikt värderades. Världsutställningen täcker en yta som motsvarar Södermalm i storlek och 100 000-tals människor gästar den varje dag, mest kineser. Runt 15 000 besöker den svenska paviljongen dagligen. Det är imponerande, men jag vet inte hur kul det är egentligen. Som en gigantisk Älvsjömässa. Andreas och jag har bestämt att vi ska gå någon dag här framöver, jag vill gärna vara där på kvällen, för att jag tror att det precis som övriga Shanghai är som mest imponerande när neonljusen blinkar.

I dag avslutar kineserna "golden week", en veckas ledighet som påbörjas på nationaldagen. Vi börjar dock vår gyllene vecka nu. Imorgon fyller Regina år, på tisdag är det Andreas tur och då kommer också Peter och Kikka (svärföräldrarna) på besök. Vi ska fira, leka, visa Shanghai och till helgen göra en utflykt till Suzhou. Det ska bli kul och vi är alla väldigt spända på vad den extra resväskan som de har med sig till oss innehåller.


På paviljongens tak


Danmark och Finland                             Den mäktiga kinesiska paviljongen



Belgien, som också ansvarar för EU:s paviljong kör en grå bunker utan fönster, vad hände med öppenheten? Skärpning Belgien.

Efter mycket prat om djurparken, var det äntligen dags. Idag har Regina, killarna och jag varit på Shanghai Zoo. Djur är ett ständigt tema i familjen. Axel älskar djur. Han har fått en affisch med bilder på djur och när man trycker på dem är det en ganska entonig röst som säger namnet på engelska, kinesiska och gör djurets läte. Han lär sig namnet på engelska och vi på kinesiska, vilket kom väl till pass idag när vi skulle ta en taxi sista biten. Zoo fanns inte i chaffisens vokabulär, men när jag sa de djurnamn jag kan på kinesiska fattade han galoppen och vi kom rätt.

Zoo upplevelsen blev bättre än jag trott. Burarna är mindre än man är van vid, men vissa burar höll ändå Skansenstandard. Kineserna har dock ytterst dåligt djuruppförande. Att mata djuren var mer regel än undantag, att kasta saker på djuren för att få dem att röra på sig verkar vara standard och en krokodil fick en spottloska mellan ögonen. Pandan, som var huvudattraktion låg på ett cementgolv och såg mer död än levande ut trots att folk bankade på buren. Men Axel var glad över att få bekanta sig med lion, crocodile, tiger och monkey. Jag har redan lovat ett till besök för när jag läste godnattsaga påminde han mig om att vi inte såg elephant.


Golden monkey

Just nu öpnnar riksdagen och om några minuter berättar partiledarna hur den nya regeringen kommer se ut. Vår uppkoppling är för seg för att följa det hela live, så därför passar jag på att skriva. Att SD lämnade kyrkan i dag är vansinnigt pinsamt. Att så många svenskar röstat på ett parti som inte tycker att alla människor är lika mycket värda är skrämmande. Trots att svensk politik känns lite avlägset härifrån följer vi utvecklingen noga. Vad som kommer att hända under det här året känns osäkert. Antingen blir det vilda västern eller så kanske det snart blir vardag och maskineriet tuffar på som vanligt.

Vi har spenderat den här dagen med familjen Backteman i Fuxing parken. Barnen, och vuxna, har åkt karusell och roat sig. Det är lov i Kina så parken var full av körer, dansande par och familjer med picknick. Vädret är som en dag i slutet på augusti i Sverige. Runt 20, klar luft och soligt.

Jag funderar ganska mycket på kinesiska värderingar och hur människor tänker. I Fuxing finns till exempel en karusell där man sitter i små flygplansliknande stolar som går runt på en bana. Varje plats är utrustad med en pistol och i mitten står det en pingvin, en elefant och en tiger. Det hela går ut på att passagerarna ska åka runt runt och skjuta på djuren. Jag undrar vad som skulle hända om Grönan presenterade det som nästa sommars nya attraktion. " Barn älskar att skjuta pingviner" , " Ta med ditt barn och lär dem skjuta utrotningshotade djur". Jag vet inte hur fräscht det känns. 

Nu är regeringen presenterad. Noterar att många nya mycket kompetenta m-minstrar tar plats i RK och att vi fått ett landsbygdsdepartement. Spännande.

Undrar vem som tycker att det är roligast?



Pontus skjuter elefanter

Hej bloggen. Äntligen kan jag skriva igen. Vi har flyttat och China Telecom har efter några dagars väntan varit här och installerat bredband. Ungefär lika pålitliga som en hantverkare hemma. Säger nio kommer vid två, men nu funkar det perfekt.

Mycket har hänt de senaste dagarna. Jag har blivit ett år äldre. 32 är en bra ålder. Åldersnojjan var som störst på kvällen innan den stora dagen. Så stor att jag gick till gymmet. Nu 32 år och en dag gammal känner jag mig nöjd, 32 är minst lika bra som 31 eller 25.

Andreas och Regina hade mycket fuffens och hemligheter för sig inför min födelsedag. De gjorde dock misstaget att involvera Axel i dem och han berättade glatt om att det skulle bli pannkakor till frukost. Födelsedagen var en perfekt blandning mellan klassisk svensk gräddtårta och den lyx vi har möjlighet att unna oss här. Det sjöngs på morgonen, efter lunch gjorde jag manikyr och pedikyr och på eftermiddagen kom en svensk familj och en Hongkong/fransk familj över och åt tårta. Kolla in tårtorna på Reginas blogg reginaikina.blogg.se. Kvällen avslutades med middag på tu man hand och en skön men extremt hårdhänt massage.

Flytten hit till den nya lägenheten gick kanon och vi stormtrivs. Utsikten är grym, sängen om möjligt ännu hårdare än på förra stället, möblerna långt ifrån nordiskt avskalat, men hemtrevligheten är mycket närvarande. Bra helt enkelt.

Födelsedagsbarnet på balkongen spanandes efter gästerna



Gästerna