Sustainable business och Qingdao

Nästan ett halvår har gått sedan sista inlägget. Sorry. Det finns en förklaring. Jobb, jobb och åter jobb. Efter två och ett halvt år som föräldraledig/student/hemmafru har jag tagit upp arbetslinjen igen. 9-18 fem dagar i veckan på Exportrådet i Shanghai. Mitt uppdrag: Att få svenska företag som verkar i Kina att bli ledande på "Sustainable business". Busenkelt, men det är en annan historia.

Här kommer berättelsen om vår senaste utflykt. Oktoberlovet på Shandong provinsens riviera i Qingdao. Qingdao är känt för öl, hav och tyskt kolonialarv. Vi gillade det för att 1) luften var ren, 2) det är kul att se andra delar av Kina och 3) vi hade tid att umgås med varandra.
 
Höjdpunkten var utflykten till Laoshan, det gamla berget. Axel klättrade hjältemodigt i två 
timmar men då gav han upp och vi gick ner och åt lunch tillsammans med hotellets chaufför  som körde oss under dagen. På restaurangen fanns en liten hamster i en bur som Nils fattade tycke för. Helt plötsligt hade NIls fått upp buren och hamstern sprang runt under borden. På restaurangen fanns också ett gäng killar i sjuårsåldern, utrustade med armborst och vattenpistoler. Under hela måltiden jagade de hamstern som tillslut blev infångad och lycklig och trygg återvände till sin bur. Nils tog ingen notis om uppståndelsen och Axel fick en lektion i armborstskytte. Bara i Kina. 
 
Bergsbestigare 1
 
Bergsbestigare 2 med bärare
 
Nils och chauffören äter lunch
 
Lektion i armborstskytte


Nils på strandpromenaden.Människorna vid vattnet fiskar krabbor
 
 
De enda badarna och deras publik
 
 
Födelsedagsbarnet får tårta på hotellet
 
Hotellrum med mountain view och utsikt över stadshuset. Qingdao är en mindre kinesisk stad.
 
 
 
 
 

På tur i Yunnan, Tiger leaping gorge

Bor man i Kina, ska man resa i Kina. Det är bara att konstatera att i det här jättelika landet finns det mycket att se och tro det eller ej så är det inte så jättesvårt att komma bort från inhemska turistgrupper och guider med megafon.
I helgen flög Johanna, Sofia och jag till Lijiang, Yunnan och vandrade längs med Yangtse floden i något som kallas för Tiger leaping gorge. Vi gick på stiger i bergen längs med floden. Platsen har fått sitt namn av en sten som enligt legenden användes av en tiger för att kunna hoppa över floden. Platsen är ett av de populäraste turistmålen i Kina, men det är inte så många som ger sig upp i bergen och tar stigen istället för bussen. Vi, tre halvtränade tvåbarnsmammor med tveksam utrustning klarade det så svårare än så är det inte.
Ett tips inför resan är att vara noga med väderleksrapporten. Det finns flera Lijiang. I det vi kollade var den 30 grader. I det vi kom till var det 20 grader och ganska mycket dimma och regn. Alla kläder vi hade med oss användes. Vädret störde inte oss mer än utebliven solbränna. Landskapet var fantastiskt, luften ren och jag han läsa två böcker. Lyx.
Utsikt första kvällen på Naxi family guesthouse. Två timmars promenad från turens start. God mat lagad med kärlek och trevlig personal.
Molen/dimman stiger över bergen
Yangtse floden
Lördagens vandring ungefär sex timmar till Halfway guesthouse i lugnt tempo och med lite tveksam skyltning och karta
Johanna kollar på utsikten från vandringens högsta punkt 2700 m
Sofia och jag i nya regnkläder inför söndagens vandring i två timmar till turens slut. Vi står utanför vårt rum på Halfway guesthouse, där maten lagades utan kärlek och personalen var halv bra.
Sista delen av vandringen bjöd på vackrast naturupplevelser
Leden gick genom vattenfallet
Getter på vandring
Fyra tips om du ska till Tiger Leaping gorge
1) Hyr bil och chaufför för resan från flygplatsen till vandringens början och även för tillbaka resan. Värt varenda kuai. Vägen är risig och bussarna går inte ofta.
2) Gå turen utan guide, det behövs inte.
3) Gå turn i lugnt tempo. Övernatta i alla fall en natt. Vi sov två nätter, det var bra.
4) Var försiktig med att ta bilder på människor. Vi fick en sten kastad emot oss när kameran kom fram.

En dag på cykel i Moganshan

Det bästa med att ha besök är att jag varje gång passar på att se eller göra något nytt. I onsdags åkte jag med Mia och Pernilla och en kompis från Shanghai till Moganshan och cyklade runt teplantage och i bambuskogar. Jag har fortfarande ont i rumpan, men turen var helt fantastisk. Moganshan är känt för vacker natur och klar luft och jag kan verkligen rekomendera att uppleva det på cykel. www.chinacycletours.com ordnar turer dit.

Just nu skördas det allra finaste teet så lokalbefolkningen som i stor utsträckning försörjer sig på te och bambuodling var ute på fälten och plockade. Ute var också massor av brudpar som tog sina bröllopsfoton. Ett par bestämde sig för att Mia och Pernilla var ett exotiskt inslag i bröllopsalbumet. Bröllopsfotografier är nästan viktigare än själva bröllopet i Kina och att få ha med två utlänningar i cykelhjälm slår nog högt.

Bröllopsfoto bland tebuskar



Bröllopsfoto i bambuskog


Bröllopsfoto med svettiga utlänningar.







Bambu är långt och lastbilarna lite, men bara lite för korta.


Xiamen, Tulous och Gulang Yu

Igår vinkade vi av mamma efter 10 sköna dagar i Shanghai. Sista helgen passade vi på att åka på mor- och dottertur till Xiamen. Ett riktigt bra resmål om man vill se södra Kina och bara har en helg att göra det på. Xiamen ligger i höjd med Taiwan.

Xiamen är, för att vara Kina, en riktigt trevlig stad vid havet. Som många av Kinas hamnstäder var det kolonialiserad av västländer runt det förra sekelskiftet. Det har satt sin prägel främst på Gulang Yu, den lilla ö som ligger 10 minuters färjefärd från Xiamens hamn. Vi bodde på ön i ett av de gamla sydeuropeiska husen som utgör majoriteten av öns bebyggelse. Många av husen är fallfärdiga, men den gamla charmen finns kvar. Förutom husen var vi nog helgens sevärdheter. Jag tror jag såg allt som allt 10 västerlänningar under hela helgen. Kineserna var eld och lågor. Tänk att få ta en bild med en västerlänning framför ett gammalt västerländskt hus. Vi ställde upp på alla fototillfällen efter morgonkaffet.

Den stora behällningen med helgen var heldagsturen till det område av Fuijian provinsen där det ligger Tulous. Runda flerfamiljshus. I varje hus bor en klan. De äldsta husen är nästan 1000 år gamla och de modernaste höll på att byggas. I de största husen bodde nästan 2000 personer.Väggarna är drygt en meter tjocka och skyddad både mot väder och strider. I mitten samlade man djuren. Husen ligger omgivna av te- och bananplantager och grönklädda berg. Vackert. Vår guide en 25 årig tjej bodde själv i en Tulou med sin familj. De flesta unga flyttar dock till stan. Kvar blir barnen med far- eller morföräldrar. Vår guide drömde om Australien.

Tulousarna har inte varit turistmål speciellt länge, för västerlänningar bled de kända på 1990-talet. Då flög man, enligt vår guide,  över området och trodde att det man såg var kärnkraftsanläggningar. När 2000 familjer lagar mat samtidigt osar det en hel del från husen. Det insåg man snart att det inte var. Idag är området UNESCO skyddat.

En av de största Tuloubyarna


Varje familj har fyra rum på höjden. Längst ner kök, sedan förråd och överst sovrum. Rummen är inte sammanbundna med trappa. För att gå mellan sina rum måste man gå ut och använda den allmänna trappan.




Omgivningarna



Hus med banaträd i trädgården på Gulang Yu



Bunkern påminner om närheten till och konflikten med Taiwan


Veckans verb

Veckans verb utan utmanare är bada med variationerna bada mer, bada igen och farfar bada.


Vietnamesiska köket

Idag åt vi lunch på båten från My son till Hoi An. Nils klämde fem vårrullar. Jag förstår honom, vietnamesisk mat är bäst.


My son, Vietnams anchor vat

Idag besökte vi My son ett hinduiskt tempel inne i djungeln. Bland det coolaste jag sett. Tyvärr bombades templet hårt av amerikanarna under vietnamkriget. Vietcong hade ett av sina högkvarter i templet.

https://cdn3.cdnme.se/cdn/6-1/2083367/images/2012/pic_195901740.jpg" class="image">


Muren!

Äntligen har jag också varit på kinesiska muren. Kinas landmärke nummer ett. Långa mil, extremt hårt arbete och lika imponerande som jag föreställt mig. Vår guide tog oss till en del av muren som inte är renoverad, inte kommersialiserad och egentligen inte öppen för allmänheten. Det var vi, två italienare och en bonde på plats. Klättringen upp till själva muren tog nästan en timme. Väl där kunde killarna leka i snön och fika när jag och Andreas turades om att gå/klättra/hasa på muren.

Ny kalenderbitarekunskap för min del var att de fogade samman stenarna med ris blandat med kalksten eller med
äggvita blandat med vinäger.













Nytt år i Vietnam

Som så många Shanghaiboende familjer lämnade vi stan över det kinesiska nyåret för att passa på att få lite sol och värme när Shanghai visar sig från sin kyligaste sida. Vi missade dock alla fyverkerier och smällare. Krutrester på fönstrena avslöjar dock att det även i år gått vilt till.

Vi firade in drakens år i Mui Ne, Vietnam, cirka fem timmars bilfärd från Saigon. Mui Ne är en ganska liten och fattig fiskeby runt vilken det växt upp en turistort. Skillnaden mellan exempelvis Thailand eller Malaysia och Vietnam var slående. Det genellella välståndet i Vietnam ligger på en rejält lägre nivå. Men maten är godare, människorna minst lika trevliga och landskapet dramatiskt. Vietnamsemester var nog den bästa starten vi fyra kunde få på det nya året. Sol, bad, en hel bok utläst, nya vänner, massor av god fisk och skaldjur och en rejäl dos av vårrullar.

Förutom poolen hann vi också med några utflykter och en eftermiddag och kväll på anrika hotell Rex i Saigon. Saigon är en fantastisk galen stad. Mopeder, koloniala byggnader och caféer. På Rex där vi bodde hade amerikanarna sina dagliga pressbrifings under kriget. "Five a clock follies". Mycket av stämningen fanns kvar och vi åt lunch på takterassen och njöt av att folk hade kläder på sig. Sol och bad semester är skönt, men hjälp vad folk i allmänhet och ryssar i synnerhet har lite och konstiga kläder på sig på sin rödbrända kroppar. Det är ändå något härligt med storstäder.

Rex hotell i Saigon, rekomenderas!



På utflykt till vita sanddynor utanför Mui Ne, det kändes som en riktig öken och vägen dit förde tankarna till en sydamerikansk öde stäpp. Röd jord, små hus och guppig väg.



Nils och vår chaufför pustar ut längs vägen


Fiskebåtar i Mu Nei


I poolen med de nya kompisarna Isabelle och Felicia. Även de Shanghaibor.



Kokosnöt, semesterns dryck


Små förglada hus kantade hela vägen mellan Saigon och Mu Nei






Tre julgransplundringar senare

Så där nu är julen både infirad och utfirad. Efter en tvåveckors underbar julfest i Sverige är det trots allt ganska skönt med vardag. Axel hann med en julgransplundring hos mormor och Gunnar, en hos farmor och farfar och det var också det första vi gjorde när han kom tillbaka till Shanghai.

A jobbar, grabbarna är på dagis och jag gjorde min sista tenta idag (resultatet kommer på fredag) på kvällarna hanterar vi jetlags, precis som i Sverige,  och snart är det dags att börja förbereda nästa resa. Om två veckor är vi i Vietnam!

Julen i Stockholm hade allt man vill ha, utom snö möjligen. Vi träffade tomten två gånger, fast den första var bara pappa konstaterade Axel efter en sekund. Två dagar senare ordnade mormor så att den riktiga kom och då skvallrade Axel på Andreas. Klä ut sig till tomte, får man det?

Vi har ätit massor, nästan ohejdat. Fem ostmackor till frukost, skinka, sill, lax, leverpastej, löjrom allt vi saknar i Shanghai. När det inte gick att leka i snön har vi istället ägnat oss åt kulturen. Nötknäpparen, Guldlock, nya Nalle Puh filmen och museum.

Vi är nu också så pass mycket utlandssvenskar att det känns som avsked och återseende både när vi åker och far. Vi gillar helt enkelt massor av människor i Sverige men också massor av människor i Shanghai!

04.00 Dan före dan på Kungsholmen



Julaftonsfina

Pappatomten


Bus med farfar


Guldlock på lilla teatern i Uppsala





Tuff tuff tåg

Vi har hittat bästa julutflykten. Nära, fordon och gratis. Hilton på Huashan lu (nära Yanan lu) bygger varje jul upp en gigantisk tågbana i lobbyn. Killarna var lyriska. Tunnlar, broar, växlingar och en dressin till tomten. Vi skänkte självklart en extra stor tanke åt vår tågälskande farfar Rolf. Det är bäst att du putsar upp merklinbanan till jul.


En möbellada

Sahnghai är shoppingens Mecka och bland alla saker som går sönder när man tittar på dem går det faktiskt att göra fynd. Ibland blöder det ur öron och mun av allt prutande och oljud och ibland är det ganska trevligt.

I Shanghai city finns det många, ganska dyra, butiker som gör replikor på gamla kinesiska möbler. I Pudong i närheten av flygplatsen finns en lada där de säljer gamla möbler. Det är skitigt, mörkt och oglamoröst. Men det går att hitta fina saker till billiga priser. Vår stora tomma lägenhet blev mysig med hjälp av pallar, en koffert, en bänk och en hel del annat. Ett måste besök om du gillar kinesiska möbler och/eller bor i en opersonlig och tom lägenhet i Shanghai.

Adressen hittar du här:  http://www.myshanghai.se/?page_id=1613








Hangzhou över helgen

Det var ett tag sedan bloggen fick något skrivet på sig. Midtermexams och annat har kommit i vägen. Nu är det avklarat och livet får tillbaka andningshålen.

För några veckor sedan tillbringade vi helgen i staden Hangzhou. Det är ett av Kinas populäraste utflyktsmål och eftersom det bor en hel del folk i Kina betyder det att det alltid är proppfullt med folk. När vi strosade runt "West lake", vilket är det man gör i Hangzhou, fick vi extremt mycket uppmärksamhet. Vi ställde upp för fotografering när en dövstum grupp inte kunde slita sig ifrån oss. Alla ville stå med oss och hålla i vagnen på bilden. Det gick att förstå att de var hemskt glada och tacksamma kommunikationsbarriärer till trots.

Hangzhou är en av de sakerna man ska göra när man bor i Shanghai, men jag kan ärligt säga att jag nog inte kommer att åka tillbaka. Vill man uppleva lugn och ro finns det bättre helgutflykter. Men det är enkelt att ta sig dit 45 min med snabbtåget och bara det är en upplevelse. Snabbtågen i Kina får X2000 att framstå som en museijärnväg.

Nils fick hembakta kakor av medpassagerarna på tåget


Kartläsare på promenad


Vid Westlake


På sparkcykel i vimlet



En tur till Seoul

Nu är det snart två sen vi kom hem från vår resa till Seoul, ungefär så lång tid det har tagit att återhämta oss...Det var absolut inget fel på Seoul, tvärtom, men två barn i storstad tar på krafterna. Nästa resa får nog gå till stranden. När Axels lärare frågade honom "Did you see anything interesting in Korea?" svarade Axel "I saw no toys." Så det är nog fler som tycker att bad och gräva ska vara en del av nästa utflyktsmål.

De fyra bästa sakerna att uppleva i Seoul var helt klart 1) Stadens gröna ambitioner 2) Stadsmuren 3) Bordsgrillen 4) Changdeokgung palatset med den förbjudna trädgården. Då får man tänka på att resesällskapet inte tillät några sena kvällar eller någon shopping.

1) Seoul känns som ett asiatiskt Sverige. Det funkar, det är rent, inkomstskillnaderna tycks inte vara extrema, det verkar vara ett välfärdssamhälle. En likhet med Sverige är också de gröna inslagen i stadsmiljön och miljötänket, men som oftast i den här delen av världen tar det sig mer spektakulära och storslagna uttryck. Ett exempel är Cheong-gye-cheon, strömmen som rinner genom city. På 60-talet däckades  strömmen över med en tvåplans motorväg, men drygt 30 år senare tänkte man om. Motorvägen revs och floden frilades och är idag ett populärt ställe att strosa på. Stan skulle bli grönare, 384 miljoner US dollar kostade projektet.

I området kring Bukchon Hanok village, ett område med traditionella koreanska hus som renoverats och bebos av vanliga Seoul bor, säljer varannan butik ekologiska varor. Det var nästan som hemma på Söder! Eko är precis som i Sverige poppis bland medvetna storstadsbor.

För en Shanghaibo är Seoul en grön oas. Parkerna är skogar med gångvägar och stigar och många av Seouls invånare drar på sig träningsoverallen och går ut i det gröna.

Cheong-gye-cheon i downtown



Cheong-gye-cheons änder får mat


Familjebild i Bukchon Hanok village


2)Vi dras till utflykter som innebär att gå uppför uppför uppför med barn på ryggen. Seouls stadsmur, Bukaksan, var dock värt träningsvärken. 20 minuter med taxi från stan kan man kliva på muren där den erbjuder som mest spektakulär utsik. Ta med pass kontrollen är ganska strikt för president residentet ligger i närheten. När vi var klara hamnade vi i en park som var en skog och 10 minuters promenad senare var vi i stan igen. För hurtiga Seoulbor verkar Bukaksan vara ett vanligt helgnöje.

Det var rätt brant, men som tur var lördag så vi lockade med lördagsgodis


3)Bordsgrillen. Maten i Seoul handlar, förutom det stora utbudet av västerländsk mat, mycket om kimchi. Starkt och fermenterat. Jag erkänner, jag gillar inte fermenterad mat. Kimchi funkar i mindre portioner, men inte hela tiden över allt. Bibimbap, ris, kött, grönsaker och ägg med kryddor är nog min favorit i det koreanska köket. Gillar man  att leka vid matbordet är ett koreanskt barbecue med bordsgrill ett måste. Vi hamnade på ett enkelt ställe bland matstånden på Dongdaemun market. Super gott och personalen charmades så pass mycket av barnen att vi fick sitta ner tillsammas och äta.

Nils charmar koreanska restaurangbesökare på Dongdaemun market


4) Changdeokgung palatset byggdes 1405 och ger insikt i traditionell koreanskbyggnadsstil. Träbyggnaderna är målade i starka färger och ligger grupperade runt små torg/gårdar. Höjdpunkten med besöket var dock Biwon, den förbjudna trädgården. En gång förbjuden för alla utom kungligheter. När vi gick in i trädgården upplevde vi ett lugn. Vackra hus bland högvuxna träd och små dammar. Det var vackert.



I förbjudna trädgården


Summasumarum, bor du nära Seoul och har fyra dagar över. Åk dit, det är väl värt ett besök, även med barn och det finns säkert leksaker att se någonstans.

Killar med attityd utforskar Haechi, Seouls skyddsmaskot.



Moganshan, tillflyktsort nu och då

Även västerlänningarna som bodde i Shanghai för 100 år sedan tröttnade ibland på staden som aldrig sover och som svettas i sommarens hetta. De hittade Moganshan, ett berg i Hangzhoutrakten. Där byggde de sommarhus i europeisk stil och flydde de heta sommarveckorna. Som med så mycket annat kom det att förändras med andravärldskriget och kommunismen. Västerlänningarna försvann, villorna lämnades att förfalla eller gjordes om de flerfamiljshus, tennisbanorna odlades upp och swimmingpoolerna användes för att lagra kol.

För cirka 10 år sedan flyttade den första västerlänningen dit på nytt. Mark Kitto, en brittisk affärsman, fick efter många turer hyra ett hus av staten. (Staten gillar att äga i Kina). Idag är Moganshan återigen en populär tillflyktsort för västerlänningar i Shanghai. Det finns flera hotell och guesthouses och ibland hör man om folk som köper sig ett sommarhus i Moganshan.

Nu är det vår tur att tröttna på trafiken och avsaknaden och natur i Shanghai och förra helgen tog vi tåget till Hangzhou och begav vi oss till det bambutäckta berget. Återigen med familjen Nordqvist! Vi bodde på Naked Retreats som har tio restaurerade hus i olika storlekar som de hyr ut. Vi valde extra allt och hade två Ayis som lagade all mat till oss. Vi är bortskämda, men det var underbart att vakna till doften av nybakt bröd och stekt bacon. Dagarna spenderade vi på stigar och  i trappor i skogen. Landskapet består av bambuskog och teplantager. Luften är frisk, kranvattnet är rent och de gamla husen är magiska.

Tre tips:
Glöm barnvagnen, ta med bärselen.
Läs Mark Kittos bok "China Cuckoo".
Räds inte träningsverk i vaderna.

Morgonkaffe utanför "vårt hus"


Madeleine, Amanda, Johan och Linnea på väg upp



A och A på väg ner



Nils på min rygg


Johan med tjejerna i teplantaget



Ett av de magiska gamla husen



Te och bambu





Shanghai pärlor

Bilden av Shanghai är skyskrapor, skyskrapor och skyskrapor och det är coolt. Men Shanghai är också storstaden med de små berättelserna. Otaliga är de människoöden som utspelats här. Kolonial lyx och glans, kulturrevolution, japansk invasion och mycket mer skapar spännande och många tragiska historier. För mig handlar Shanghai om vackra franska villor som präglats av 50 år av förfall och parkettgolv där man på 20-talet dansade och hade cocktailpartyn och idag ställer sin cykel.

Jag kan starkt rekomendera att köpa en "Walks in Shanghai" bok. De finns på Garden Books (Changle luShanxi lu).I veckan gick jag och min kompis Cecilia en promenad på Xinhua lu (Nära korsningen av Huashan lu och Huaihai lu). Där bodde den pojke vars liv skildras i boken och filmen "Empire of the sun". Där bodde också en svensk diplomatfamilj i slutet av 30-talet. Sonen i familjen fick kryssa mellan nattens nya granat hål på väg till skolan på mornarna. När japanerna blev för grymmam kallades familjen hem. Familjen fick flytta hem när japanerna blev för grymma. Huset står kvar men delades upp av kommunisterna för att rymma flera kinesiska familjer. På parkettgolvet står just en gammal cykel parkerad.

Vid en annan villa blev vi inbjudna till trädgården av han som nu bodde i huset. Han hade fått huset tilldelat sig av kommunisterna på 50-talet och upprördes av det då bodde en utländsfamilj där. Idag bor de nio familjer i huset. 

Vill du uppleva en av Shanghais många pärlor ge dig ut på promenad i French Concession. Det kan inte bli fel.

Huset där den svenska diplomatfamiljen Beck-Friis bodde i slutet av 30-talet




Inbjudna i trädgården


På cykel runt Tailake, Suzhou

Igår var det Mooncake festival i Kina. Istället för att fira på traditionellt sätt, äta kakor, gav vi oss iväg på cykelutflykt på landsbygden utanför Suzhou tillsammans med familjen Nordqvist.

08.00 blev vi och våra cyklar hämtade av CHINA CYCLE TOURS (www.chinacycletours.com). Drygt två timmar senare cyklade vi längs med Tai lake (Taihu). Kinas tredje största sjö. Runt om sjön och på Tai lakes många öar odlas te, vilket försörjer stora delar av befolkningen. Fiske är även det en stor näring och sjöns fisk beskrivs som delikatesser. De ska tillagas med med lite kryddor för att bevara smaken av natur. Det betyder gyttja, fick vi erfara på lunchrestaurangen. En av fiskarna hetter silverfisk och likheten var stor med det djur som ibland bor under badrumsmattan.

Vi njöt av en hel dag utomhus, barnen hade det kul där bak och fick även se en mager get, massor av ankor och prickiga hönor. Vår guide följde oss hela dagen och tog med oss till en gammal och förfallen by med vackra odlingar och på en tur runt i ett teplantage.

En av nackdelarna med att bo i Shanghai är att det är svårt att komma ut i naturen. Hur tar man sig? Vart ska man åka? Hur långt måste man åka? Är det säkert? Hindrar ibland oss från att göra utflykter. CHINA CYCLE TOURS erbjuder skräddarsydda paket, det är expatpriser som gäller, men för en dag i naturen, utan att behöva planera ihjäl sig, var det helt klart värt det.

Det första som hände på vår "barnsäkra tur" var att vi fick klättra över en vall och passera ett område med rasrisk. Det är ju ändå Kina.





Granatäppleträd i byn


Axel och Amanda har precis sagt hej då till geten


Vattenkastanjodling


Linnea, Madeleine och Amanda i teplantaget


Axel strosar och plockar sten och pinnar


Vätskepaus



En helg i Sheshan

Ett besök i Sheshan kommer högt upp på listan över tips med saker att göra i Shanghai med barn. Resan dit tar en dryg halvtimme och väl där ser man naturen (och parker, turister och ett nöjesfält..).

I helgen var vi tre familjer som gav oss iväg till Le Meridien hotell för en weekend. Vår ursprungliga plan, att sola vid poolen, regnade bort, men inomhuspool, lekhörna och hopp i vattenpölar är också kul.

Meridien erbjuder stora rum, bra brunch, pool inne och ute, park, sandlåda och fin utsikt. Lördagen spenderade vi på hotellet. På söndagen gav sig vår familj iväg för att besöka en kyrka uppe på en kulle. Det var inte ett enkelt projekt med två barn. Vi kom halvvägs och promenerade runt i grönskan en stund.

Kyrkan, som ligger på en av de få "berg" som finns i platta Shanghai, byggdes 1863 av jesuiter och är än idag ett mål för kinesiska pilgrimmar. Varje år i maj valfärdar katoliker till Sheshan.

När kommunisterna tog över Kina fängslades Shanghais katolska biskop i över 30 år. Under tiden var kyrkan under kinesiska statens kontroll genom "Chinese Patriotic Catholic Association", en församling vars biskopar aldrig erkändes av Vatikanen. Under kulturrevolutionen förstördes kyrkan, men är idag restaurerad.

Alla kompisarna på en bild! Axel, Simon, Amanda, Signe, Linnea och Nils


Finns det små hotell i Kina? Mycket plats att springa på i alla fall.


På kinesisk häst på kyrkkullen


Sheshan, grönt och skönt 40 min från stan

I helgen besökte vi något som jag tror kommer bli ett av våra favorit utflyktsmål i Shanghai. Sheshan, National Travel and Holiday Area. Ett stort grönområde 40 minuter från stan om man tar taxi och en dryg timme om man tar tunnelbanan och taxi sista biten. Luften kändes ren, gröna kullar omringar området och det var faktiskt ganska glest med folk.

Vi valde det enkla alternativet, att boka brunch på Hotell Le Meridien och utnyttja deras  pool hela dagen. Men det finns en superfin park som heter Sculpture park och det finns även vandringsleder om man känner för det. Hotellet har även weekend paket så innan sommarlovet ska vi försöka checka in ett helt gäng och upptäcka området under en helg.

Nöjd Nils vid poolen

Gäster i Shanghai

Gäster i Shanghai är något som de flesta excpats har gott om och det förstår jag. Shanghai borde alla besöka. Ibland hinner man knappt byta lakan mellan besöken men det är kul. Förutom föräldrar och syskon så har min kompis Maria varit här och om tre veckor väntar vi min kusin Magnus och hans flickvän. Dessutom guidar vi runt Andreas kollegor som dyker upp då och då.

Gästfriheten är dock inte ovillkorad. Varje besök föregås av långa beställningslistor. Sempers barngröt (minst fem paket), några burkar barnmat, smörgåsrån, lakrits, bamsetidningar, Zoegas kaffe, de senaste dagstidningarna och gärna en Filter eller Fokus. Halva resväskan brukar vara till oss. Men den halvan brukar fyllas av diverse fynd från Shanghais marknader på vägen hem.

Snart kan vi ta betalt av andra besökare i stan för våra Shanghaiguidningar. Vi har en tur för den shoppingsugne, en för den som vill äta dumplings och allt annat gott, en för den som mest vill strosa och kolla på folklivet i parkerna och en skyskrapetur. Alla turer kan kombineras och individanpassas.

Den som tycker allra mest om besöken är Axel. När Alex kom hoppade han upp och ner flera minuter och varje morgon var höjdpunkten att få väcka sin farbror.

Killen som hurrar för barnmat och smörgåsrån



Alex på skyskrapeturen



Alex på restaurangturen med två av våra bästa guider







Tidigare inlägg
RSS 2.0