Samvetet
Glad midsommar till alla som läser. Det här blir nog det sista inlägget på ett tag. Tidigt imorgon far vi till Sverige på sommarlov och bloggen tar nog också semester. Midsommar i Shanghai är inte så tokigt. Poolbad och middag hos Johan och Madeleine. Sex vuxna, sex barn och trevligt kaos. Kvällen avslutades med att Nils kräktes på köksgolvet, det hör kanske ett midsommarfirande till, men vi får se hur kul flighten hem imorgon blir.
Sommarens sista inlägg vill jag också skriva om alla de som inte får sommarlov. De som jobbar varje dag och har en månadslön lika stor som en excpatfamilj spenderar en vanlig helg. Att vara byggarbetare i Kina är ett slitgöra. Vi ser dem dagligen slita i hettan och när kvällen kommer är det många som rullar ut en madrass på plats och sover på golvet.
Vår hemhjälp Xiong får ett långt och välbehövligt sommarlov som hon spenderar med sin man i fattiga hemprovinsen Anhui. De ses tre eller fyra gånger om året, hennes lön sparas till barn, framtida barnbarn och pension. Jag tror hon försöjer stora delar av sin familj på det hon tjänar hos oss och hos de familjer hon städar hos när hon lämnar oss på kvällarna.
Sommarens sista inlägg vill jag också skriva om alla de som inte får sommarlov. De som jobbar varje dag och har en månadslön lika stor som en excpatfamilj spenderar en vanlig helg. Att vara byggarbetare i Kina är ett slitgöra. Vi ser dem dagligen slita i hettan och när kvällen kommer är det många som rullar ut en madrass på plats och sover på golvet.
Vår hemhjälp Xiong får ett långt och välbehövligt sommarlov som hon spenderar med sin man i fattiga hemprovinsen Anhui. De ses tre eller fyra gånger om året, hennes lön sparas till barn, framtida barnbarn och pension. Jag tror hon försöjer stora delar av sin familj på det hon tjänar hos oss och hos de familjer hon städar hos när hon lämnar oss på kvällarna.
En helg i Sheshan
Ett besök i Sheshan kommer högt upp på listan över tips med saker att göra i Shanghai med barn. Resan dit tar en dryg halvtimme och väl där ser man naturen (och parker, turister och ett nöjesfält..).
I helgen var vi tre familjer som gav oss iväg till Le Meridien hotell för en weekend. Vår ursprungliga plan, att sola vid poolen, regnade bort, men inomhuspool, lekhörna och hopp i vattenpölar är också kul.
Meridien erbjuder stora rum, bra brunch, pool inne och ute, park, sandlåda och fin utsikt. Lördagen spenderade vi på hotellet. På söndagen gav sig vår familj iväg för att besöka en kyrka uppe på en kulle. Det var inte ett enkelt projekt med två barn. Vi kom halvvägs och promenerade runt i grönskan en stund.
Kyrkan, som ligger på en av de få "berg" som finns i platta Shanghai, byggdes 1863 av jesuiter och är än idag ett mål för kinesiska pilgrimmar. Varje år i maj valfärdar katoliker till Sheshan.
När kommunisterna tog över Kina fängslades Shanghais katolska biskop i över 30 år. Under tiden var kyrkan under kinesiska statens kontroll genom "Chinese Patriotic Catholic Association", en församling vars biskopar aldrig erkändes av Vatikanen. Under kulturrevolutionen förstördes kyrkan, men är idag restaurerad.
Alla kompisarna på en bild! Axel, Simon, Amanda, Signe, Linnea och Nils
Finns det små hotell i Kina? Mycket plats att springa på i alla fall.
På kinesisk häst på kyrkkullen
I helgen var vi tre familjer som gav oss iväg till Le Meridien hotell för en weekend. Vår ursprungliga plan, att sola vid poolen, regnade bort, men inomhuspool, lekhörna och hopp i vattenpölar är också kul.
Meridien erbjuder stora rum, bra brunch, pool inne och ute, park, sandlåda och fin utsikt. Lördagen spenderade vi på hotellet. På söndagen gav sig vår familj iväg för att besöka en kyrka uppe på en kulle. Det var inte ett enkelt projekt med två barn. Vi kom halvvägs och promenerade runt i grönskan en stund.
Kyrkan, som ligger på en av de få "berg" som finns i platta Shanghai, byggdes 1863 av jesuiter och är än idag ett mål för kinesiska pilgrimmar. Varje år i maj valfärdar katoliker till Sheshan.
När kommunisterna tog över Kina fängslades Shanghais katolska biskop i över 30 år. Under tiden var kyrkan under kinesiska statens kontroll genom "Chinese Patriotic Catholic Association", en församling vars biskopar aldrig erkändes av Vatikanen. Under kulturrevolutionen förstördes kyrkan, men är idag restaurerad.
Alla kompisarna på en bild! Axel, Simon, Amanda, Signe, Linnea och Nils
Finns det små hotell i Kina? Mycket plats att springa på i alla fall.
På kinesisk häst på kyrkkullen
Solen skiner
Just när man trodde att det skulle regna för evigt i Shanghai kom det en solig dag. Nils och jag har hängt på balkongen och spanat in utsikten och räknat helgens skörd av myggbett. Ett tips åker ni till Le Meridien i Sheshan, ta med myggnät och öppna inte balkongdörren.
Pojkar och flickor, brandmän och prinsessor
Hela helgen tjatade Axel om att han ville ha en klänning. Först på svenska, sen på engelska för att vara säker på att budskapet gick fram.
På måndag, när det var dags för påklädning och dagis fick ha ta på sig sin långskjorta och tights. Hans klänning. På en gång började han snurra och göra piruetter och försökte få skjortan att virvla. Effekten var inte den samma som den han måste ha iaktagit på tjejerna i hans skola som har små prinsessskapelser på sig ganska ofta. Men han var lycklig och skjortan har varit på nästan alla dagar den här veckan.
Idag kom han dock hem och berättade att Teacher Ruth sagt att hans skjorta inte alls var en klänning. Han var sur och förstod inte vad hon menade. Tillskillnad från förskolor i Sverige finns det i Shanghai ingen som skriver om genus när de beskriver sig själva. Tänket här känns gammeldags. Killar får blå saker, killar i ett led, boys don´t play with girls (sa Axel en dag), fröknarna frågar killarna vem av tjejerna som är sötast och killar har tydligen inte klänning.
Jag känner mig lite stolt över Axel som trots den miljön säger att rött och rosa är de finaste färgerna, gillar hello kitty, gillar att leka vid mitt sminkbord, gärna traskar runt i mina skor och tycker att prinsessa och brandman är lika coolt.
Jag tror att det är berikande att bli uppfostrad i en annan kultur, men ibland måste man stanna upp och säga att det fröken sa inte alls var rätt utan att man får gilla vad man vill.
På måndag, när det var dags för påklädning och dagis fick ha ta på sig sin långskjorta och tights. Hans klänning. På en gång började han snurra och göra piruetter och försökte få skjortan att virvla. Effekten var inte den samma som den han måste ha iaktagit på tjejerna i hans skola som har små prinsessskapelser på sig ganska ofta. Men han var lycklig och skjortan har varit på nästan alla dagar den här veckan.
Idag kom han dock hem och berättade att Teacher Ruth sagt att hans skjorta inte alls var en klänning. Han var sur och förstod inte vad hon menade. Tillskillnad från förskolor i Sverige finns det i Shanghai ingen som skriver om genus när de beskriver sig själva. Tänket här känns gammeldags. Killar får blå saker, killar i ett led, boys don´t play with girls (sa Axel en dag), fröknarna frågar killarna vem av tjejerna som är sötast och killar har tydligen inte klänning.
Jag känner mig lite stolt över Axel som trots den miljön säger att rött och rosa är de finaste färgerna, gillar hello kitty, gillar att leka vid mitt sminkbord, gärna traskar runt i mina skor och tycker att prinsessa och brandman är lika coolt.
Jag tror att det är berikande att bli uppfostrad i en annan kultur, men ibland måste man stanna upp och säga att det fröken sa inte alls var rätt utan att man får gilla vad man vill.
Jié hun niàn rí - bröllopsdag!
Idag firar vi vår andra bröllopsdag! Vad vi ska göra är en överaskning. Men det kräver en klänning och en barnvakt.
13 juni vid halv två tiden när vi klev ut ur kyrkan öppnade sig himlen. Vädret är det samma även denna 13 juni i Shanghai men i övrigt har ganska mycket i livet förändrats, i ett ganska snabbt tempo.
2007 - förlovade vi oss
2008 - fick vi barn
2009 - gifte vi oss
2010 - fick vi barn och flyttade till Kina
Undra vad vi ska satsa p 2011?
13 juni vid halv två tiden när vi klev ut ur kyrkan öppnade sig himlen. Vädret är det samma även denna 13 juni i Shanghai men i övrigt har ganska mycket i livet förändrats, i ett ganska snabbt tempo.
2007 - förlovade vi oss
2008 - fick vi barn
2009 - gifte vi oss
2010 - fick vi barn och flyttade till Kina
Undra vad vi ska satsa p 2011?
När det bara regnar
Just nu är det regnperiod i Shanghai. Det betyder antingen att regnet störtar ner en timme i taget eller att det strilar en hel dag. Det är extremt fuktigt överallt och ganska varmt. Det är nu alla börjar oroa sig för kläder som kan mögla och varje dag hör man märkligare och märkligare historier om vad i en lägenhet som kan täckas med mögel.
Axel, Nils och jag har spenderat helgen utan Andreas som har varit på utflykt till bambuskogen med jobbet. Två barn en regnig helg är inte toppen, men med trevliga grannar som bjuder på fika och middag löser sig det mesta.
Helgen började med en möhippa som slutade på ett dansgolv ganska sent. Vid femsnåret började killarna att vakna så lördagen var ganska trött. Regnet strilade. Förmiddagen spenderades på Nils babysång. Jag har länge misstänkt att den är lite konstig även fast Nils gillar den. Axel bekräftade det och var mycket skeptisk till frökens pedagogiska försök.
Idag, söndag, besökte vi tekniska muséet i Pudong med Amanda, Linnea, Simon, Signe och Noel med föräldrar. En riktig pärla när det regnar. Vi hade kul! Men när Andreas kom hem sa jag hej då och gick ut och fick massage och somnade.
Ganska blött på Wulumuqi lu på väg hem från dagis
Skeptiska till babysång
Nils, Signe och Amanda på tekniska muséet
En lillebror som slutat krypa, tycker att gå är för fegisar och har börjat klättra istället. Här i rainbow room på tekniska muséet.
Axel, Nils och jag har spenderat helgen utan Andreas som har varit på utflykt till bambuskogen med jobbet. Två barn en regnig helg är inte toppen, men med trevliga grannar som bjuder på fika och middag löser sig det mesta.
Helgen började med en möhippa som slutade på ett dansgolv ganska sent. Vid femsnåret började killarna att vakna så lördagen var ganska trött. Regnet strilade. Förmiddagen spenderades på Nils babysång. Jag har länge misstänkt att den är lite konstig även fast Nils gillar den. Axel bekräftade det och var mycket skeptisk till frökens pedagogiska försök.
Idag, söndag, besökte vi tekniska muséet i Pudong med Amanda, Linnea, Simon, Signe och Noel med föräldrar. En riktig pärla när det regnar. Vi hade kul! Men när Andreas kom hem sa jag hej då och gick ut och fick massage och somnade.
Ganska blött på Wulumuqi lu på väg hem från dagis
Skeptiska till babysång
Nils, Signe och Amanda på tekniska muséet
En lillebror som slutat krypa, tycker att gå är för fegisar och har börjat klättra istället. Här i rainbow room på tekniska muséet.
Nationaldagspingis
Nationaldagen firades här i Shanghai på Handelskammarens pingisturnering. Ingen mindre än Jörgen Persson deltog. Axel, Nils och jag var dock främst där för att heja fram Stockholms tingsrätts tvåfaldiga pingismästare. Han fick dock se sig besegrad av en kines som inte ens brytt sig om att byta om. Första matchen vann han dock, på WO. Sorgen över förlusten gick över när Jörgen signerade Andreas pingisracket. Det pratas om att rama in det.
Efter kvalet var det bara kineser kvar i turneringen. Statistiken över VM segrar i pingis var direkt överförbar till dagens event. De är bättre helt enkelt. Men söker man på table tennis på Wikipedia nämns sju personer. Två svenskar och fem kineser. Det är inte så illa. När Shanghais juniorspelare körde rundpingis med Jörgen märktes det att Kina även fortsättningsvis kommer att vara en pingisnation. De var nog egentligen deras autografer vi skulle bett om.
Andreas får sig en hård match
Andreas kollegor missade inte fototillfället, Jörgen är känd i Kina
Lovande kinesiska juniorer
Snart med signerat racket
Vi hejade såklart också på kompisen Estrid som mötte Jörgen i Zlatan-dräkt
Efter kvalet var det bara kineser kvar i turneringen. Statistiken över VM segrar i pingis var direkt överförbar till dagens event. De är bättre helt enkelt. Men söker man på table tennis på Wikipedia nämns sju personer. Två svenskar och fem kineser. Det är inte så illa. När Shanghais juniorspelare körde rundpingis med Jörgen märktes det att Kina även fortsättningsvis kommer att vara en pingisnation. De var nog egentligen deras autografer vi skulle bett om.
Andreas får sig en hård match
Andreas kollegor missade inte fototillfället, Jörgen är känd i Kina
Lovande kinesiska juniorer
Snart med signerat racket
Vi hejade såklart också på kompisen Estrid som mötte Jörgen i Zlatan-dräkt
En stöddig taxi
Igår åkte vi taxi med en chaufför som gillade att köra om. Lite för mycket. Helt plötsligt hamnade vi nos mot nos med en buss. Fem minuter argumenterade de vem som skulle flytta på sig. Bussen vann. Det kändes som om taxichauffören just den gången valde fel strid.
Childrens day
I onsdags var det barnens dag i Kina. Barnen firades över hela landet. I en stad kläddes barnen ut till rödgardister med vapen och allt. För vår del innebar det att Axels dagis bjöd in till uppträdande på morgonen och gav barnen ledigt resten av dagen.
Axels klass dansade med rockringar till en discodänga och sedan sjöng de favoriten "I´m a little teapot". De såg ut som ett kommunistiskt gymnastiklag på 70-talet. Materialet på de röda och vita dräkterna de bar kändes som gymnastikdräkterna jag hade tidigt i livet. På genrepet dagen innan D-day vägrade Axel att ta på sig den till hans frökens stora förtvivlan. Hon gav mig dräkten när jag hämtade och sa att det var mitt ansvar att den skulle på dan efter. Att skilja sig från mängden eller att komma i spindelmannendräkt istället för som stjärngosse, vilket betraktas som gulligt i Sverige, finns inte på kartan här.
Under uppträdandet var allt frid och fröjd. Axel dansade på, precis lika mycket i otakt som de övriga i hans klass, men var glad. Sen gick vi och badade och åt kex.
Snygg med dräkt, pannband och rockring (Tjejen med tofsar längst fram, Madeleine, är Axels första förälskelse. När vi fikade med hennes familj i helgen sa Axel till Madeleines mamma "Madeleine is not my classmate she is my friend")
Hela Bumblebee klassen uppradade med teacher Ruth och teacher Lilly
Bumblebees visar hur tekannan ser ut när man häller ur den
Axels klass dansade med rockringar till en discodänga och sedan sjöng de favoriten "I´m a little teapot". De såg ut som ett kommunistiskt gymnastiklag på 70-talet. Materialet på de röda och vita dräkterna de bar kändes som gymnastikdräkterna jag hade tidigt i livet. På genrepet dagen innan D-day vägrade Axel att ta på sig den till hans frökens stora förtvivlan. Hon gav mig dräkten när jag hämtade och sa att det var mitt ansvar att den skulle på dan efter. Att skilja sig från mängden eller att komma i spindelmannendräkt istället för som stjärngosse, vilket betraktas som gulligt i Sverige, finns inte på kartan här.
Under uppträdandet var allt frid och fröjd. Axel dansade på, precis lika mycket i otakt som de övriga i hans klass, men var glad. Sen gick vi och badade och åt kex.
Snygg med dräkt, pannband och rockring (Tjejen med tofsar längst fram, Madeleine, är Axels första förälskelse. När vi fikade med hennes familj i helgen sa Axel till Madeleines mamma "Madeleine is not my classmate she is my friend")
Hela Bumblebee klassen uppradade med teacher Ruth och teacher Lilly
Bumblebees visar hur tekannan ser ut när man häller ur den
